Finland är idag välkänt för sina framgångar i undervisningen, såsom t.ex. OECDs PISA-undersökningar visar. De viktigaste orsakerna till denna framgång är enligt min mening, att det finska skolsystemet garanterar alla barn och ungdomar likvärdiga möjligheter till grundskolning oberoende av social ställing eller etnisk bakgrund. Skolan är avgiftsfri och alla har tillgång till fri skolmat, skolresestöd och elevvård. Lärarutbildingen är av hög kvalitet på universitetsnivå och lärarens arbete uppskattas.
För att också i fortsättningen kunna producera lika goda resultat är det viktigt, att skolsystemet också i framtiden baserar sig på ett uttnyttjande av hela årsklassens begåvningar och ett mångsidigt utvecklande av kunnandet, att det fortsättningsvis är öppet och avgiftsfritt, och att det ges utrymme för fördomsfritt experimenterande och utvecklingsarbete.
Samtidigt som vi firade J.V.Snellmans 200-årsjubileum firade Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu sin 120-årsdag, lämpligt nog för de fennomanska arvtagarna till Snellman som grundade skolan. Men SYK har inte blivit känd för sina nationalistiska rötter utan snarare för sin internationalistiska och fritänkande anda och kulturframgångar samt sina progressiva innovationer i undervisningen och elevernas goda resultat. Den representerar just den typ av experimentarande och utvecklingsarbete som vi behöver.
Den har också blivit känd som en elitskola. Jag är mycket medveten om, hur priviligierad jag har varit då jag som SYK-elev har fått njuta av skolans högklassiga undervisning och de mångsidiga impulser och färdigheter den har gett mig. Om en skola blir känd som en elitskola p.g.a. dylika goda resultat skall det bara välkomnas, särskilt om dessa resultat är tillgängliga för alla och en inspiration för hela skolväsendet; mindre välkommet är det, om en skola blir stämplad som en skola uteslutande för eliten.
Jag har fortfarande mina reservationer beträffande de sk. ersättande privatskolor som fortbestår vid sidan av grundskolan. Jag tror dock, att SYK har inlöst sin status genom de tjänster den har gjort för hela skolväsendet. Jag tänker här också på den internationalism skolan representerar och dess förmåga att ta emot både finska och utländska elever som fått leva i andra kulturer och lära av av dessa.
Skolväsendet är i nyckelställning med tanke på hur Finland skall lyckas utveckla sig som ett mångkulturellt och -etniskt land, där också invandrarna har blivit hemmastadda och anpassat sig till det finska samhället. För att lyckas behövs det fördomsfrihet, tolerans och förståelse för främmande kulturer, men samtidigt också en på rätt sätt uppfattad respekt för våra egna värden beträffande yttrandefrihet, religiös tolerans eller kvinnors och flickors jämställdhet. Vi kan inte tolerera begränsningar av dessa grundvärden.
