Då man idag talar om förändringen i vår utrikespolitiska miljö går tankarna hos de flesta omedelbart till Ukraina och Ryssland och det, hur vi åter ha fått se maktpolitik idkas med militära medel också mitt i Europa, något som vi alla trodde och hoppade att vi hade lämnat bakom oss i och med slutet av det kalla kriget.
Detta är naturligtvis viktigt, t.o.m. kanske livsviktig att notera, och att rätta sig därefter. Men samtidigt är det minst lika viktig, att inte frånse de megatrender i världen som helt har förändrat utrikes- och säkerhetspolitikens miljö och villkor.
Med detta hänvisar jag till, att vi idag lever i en värld som karakteriseras av ett hela tiden växande ömsesidig beroende, både på gott och ont, och att det oavsett vad vi tycker om detta beroende, är något som inget land vare sig en supermakt eller dvärgstat kan befria sig från.
Jag vill också påminna om befolkningstillväxtens roll i detta. Sedan världskrigets slut har vi sett en mer än trefaldig ökning av världsbefolkningen från 2,3 miljarder till 7,3 idag. Detta betyder att vi aldrig tidigare har levt i en sådan värld och att många av de sätt vi har skött relationerna på staterna emellan varken är möjliga eller acceptabla idag.
Detta gäller naturligtvist vårt förhållande till naturmiljön där vi först relativt sent har förstått att de sätt vi använt naturresurser på, hur vi omvandlat dem till olika produkter och hur vi i processen lämnat en växande mängd utsläpp, avfall och gifter i naturmiljön har varit helt ohållbara, och att vi nu i bästa fall endast har några decennier på oss att globalt övergå till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Misslyckandet med detta kommer också att ha dystra konsekvenser för vår välfärd och säkerhet.
Behovet av att omfatta nya modeller gäller också maktpolitik och användingen av militära medel. De flesta, om inte alla, av hoten mot säkerheten i dagens värld är sådana som inte enbart kan avvärjas med militära medel. Och de förmåner som man i en tidigare värld, åtminstone under vissa omständigheter och under en viss tid, hade kunnat vinna med maktpolitik för att främja det egna nationella intresset på andras kostnad, kan inte längre uppnås och bevaras på ett hållbar sätt med maktpolitik.
Detta sagt måste vi fortfaranda vara beredda på, att det ännu finns ledare, generaler och andra som tror att maktpolitik kan medföra förmåner. Rysslands agerande i Ukraina påvisar detta, men det visar också hur fåfäng och kortsiktig maktpolitiken är för landet som nu har hamnat i en djup ekonomisk kris, som bruket av maktpolitiken har fört med sig, och som inte enbart beror på sanktionerna.
Sverige och Finland har en lång gemensam historia, vi delar samma värden och vår insyn och våra intressen beträffande globaliseringen och världspolitiken sammanfaller. Vi har båda ansett att ett aktivt medlemskap i den Europeiska Unionen och en fortsatt militär alliansfrihet motsvarar våra intressen och ger oss de bästa möjligheterna att fortsätta med aktiva insatser för att förebygga konflikter, bidra till krishantering och att ta itu med de stora globala utmaningar vars bemötande förutsätter ett effektivt multilateralt samarbete.
Jag är också övertygad om, att vår nordiska samhällsmodell, som har bidragit till att samtliga nordiska länder brukar finnas bland tio i topp i alla internationella ”skönhetstävlingar” där man rangordnar länder efter jämlikhet, ekologisk hållbarhet, social jämlikhet, gemenskaplighet, ekonomisk konkurrenskraft, samhälleligt hållbarhet och stabilitet eller till och med efter medborgarnas lycklighet, inte enbart är en värdefull utan också en nödvändig förutsättning för såväl vår samhälleliga trygghet och externa säkerhet som våra möjligheter att bidra till internationell fred och stabilitet.
Idag kan vi också konstatera att det nordiska samarbetet, såsom vårt bilaterala samarbete Sverige och Finland emellan, kan fördjupas och utvidgas till att också omfatta försvarspolitik på en mycket pragmatisk grund, något som skulle medföra konkreta förmåner för alla med kostandseffektivitet och ökad säkerhetspolitisk trovärdighet.
